Dom kallar oss amatörer

DOM KALLAR OSS AMATÖRER - Ögonblick av okänd svensk filmhistoria Begreppet amatörfilm är ett kontroversiellt begrepp som tyvärr ofta har använts om "icke intressant film" eller "icke hantverksmässigt skicklig film". Under rubriken "Dom kallar oss amatörer" vill vi med ett kuraterat kortfilmsprogram visa på motsatsen och ge en bild av en viktig del av den svenska filmhistorien som ofta glöms bort, nämligen den del som växte fram vid sidan av den traditionella filmindustrin genom de olika film- och fotoklubbar som bildades runt om i Sverige från slutet av 1930-talet. Det är fortfarande en näst intill okänd del av svensk filmhistoria, trots att flera uppmärksammade filmregissörer en gång började som just amatörer och fria filmare i begreppets verkliga betydelse; av franska amateur, latinets, amare, amator, som betyder "En som älskar". På jakt efter filmskatter, främst i Sveriges Filmförbunds arkiv men också i privata arkiv, blir det tydligt att Sveriges amatörfilmshistoria innehåller många dolda pärlor . Inte minst inom den animerade filmen. I medlemstidningarna Svensk Smalfilm och Filmkrets återfinns flera artiklar som fokuserar på animationsfilmens hantverk och ingående presenterar okända filmare. En av dem var Börje Windfeldt från Helsingborg. Han var lastbilschaufför i hela sitt liv och samtidigt en av Sveriges mest prisbelönade filmare inom animerad film, nationellt såväl som internationellt. Han var aktiv i Helsingborgs Foto- & Filmklubb och dess ordförande under många år, fram till sin död 1999. I Folkrörelsearkivet i Helsingborg fann vi över fyrtio av hans kortfilmer i pappkartonger och plåtburkar, och att möta en okänd filmares livsverk blev som att återfinna tiden och de magiska ögonblicken i skapandet "när allt är möjligt". Börjes filmarv, liksom flera andra idag kända filmskapares första filmer, är unika och viktiga tidsdokument som kommenterar vårt samhälle och som möjliggjort att upphovspersonerna senare kommit in på filmskolor och kunnat debutera med sina första långfilmer, som Gabriella Pichler, Marcus Karlsson, Nathalie Álvarez med flera. I arbetet med att undersöka de mest aktiva filmklubbarna under 1950- och 60-talen, och genom kontakt med filmskaparen Jan Troell, visade det sig att Troell fick sitt första fotografipris av Lennart Bernadotte, då fotograf och förste ordförande i nybildade riksförbundet Sveriges Amatörfilmare. Och 1957 vann Troell sitt första filmpris i filmtävlingen "Svensk smalfilm" med sin 8 mm-film Sommarhamn (1958). En film, som fram till idag har varit relativt okänd för filmhistoriker, filminstitut och filmarkiv. I en intervju berättar Troell att filmpriset betydde att han på allvar övervägde att lämna sitt arbete som lärare och helt ägna sig åt filmskapandet. Sommarhamn, och den svenska amatörfilmen i stort, är bevis på filmensoch bildens exakta avgjutning av tid och händelser i det svenska samhället från mitten av 1950-talet till nutid . Utan tvekan har svensk amatörfilm varit en viktig del i den svenska folkbildningen och folkrörelsen i Sverige. Upptäckten av dessa folkliga filmskatter ställer viktiga frågor; Hur kommer det sig att en människas handlingar och livsverk bara försvinner efter hennes död? Vilka är villkoren för att bli ihågkommen? Vem blir erkänd filmare och konstnär? Och vad är egentligen ett filmarv? Text av Göran Du Rées. Visningen leds av Göran Du Rées, filmregissör, professor emeritus i filmregi, och initiativtagare till Filmhögskolan i Göteborg (idag HDK-Valand), och Aase Högfeldt, musiker, filmproducent och konstnärlig ledare för Sveriges äldsta och årliga kortfilmsfestival. De bjuder på en resa genom den okända svenska filmhistorien med filmskatter från slutet av 1950-talet fram till idag. 1964 startade Svenska Filminstitutet en visningsverksamhet för allmänheten för att tillgängliggöra de filmsamlingar man övertagit från Filmhistoriska samlingarna, samt för att öka intresset för filmhistorien och filmkonsten. Med fokus på samlingarna visades klassiker och icke-kommersiell modern film i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Sedan dess har fler än 30 000 filmer, från hela världen och från alla tider, visats under namnet Svenska Filminstitutets Filmklubb, senare Cinemateket. Internationella filmskapare har introducerats för en svensk publik och bortglömda svenska filmer har fått ett andra liv. Under rubriken "Rekonstruktion" lyfts en programpunkt från alla dessa år fram för att berätta om Cinematekets och svensk filmkulturs historia. Sedan starten har Cinemateket haft en tradition av att lyfta fram och visa svensk amatörfilm och har under åren arrangerat en rad aftnar och minifestivaler med smalfilm och amatörfilm. Visningen sker i samarbete med Sveriges Filmförbund. Läs mer om temat