En banal historia

I En banal historia fortsätter Judit Elek följa vardagen för några av de unga kvinnor som figurerar i föregångaren En ungersk by (1974). I uppföljaren, som är mer präglad av solidaritet och medkänsla än av indignation och ilska, ställer regissören färre frågor och är mer av en fluga på väggen. Där En ungersk by specifikt fokuserade på den yngre generationens svårigheter och drömmar blir En banal historia ett porträtt av hela Ungern, speglat genom de unga kvinnorna, och visar hur de ekonomiska reformerna från 1968 - och de kulturella friheter som kom med dem- inte har nått landsbygden. I sann cinéma vérité-anda hade Elek också planerat att göra en tredje film som skulle handla om henne själv och hennes roll i arbetet med filmerna, men den blev aldrig av. Läs mer om ”En banal historia” i Svensk Filmdatabas "Jag måste bli filmskapare för att kunna visa människorna som de är, eftersom jag ser dem tydligare än de själva gör, och eftersom jag älskar dem", kungjorde en blott sjuttonårig Judit Elek. Med sitt nära och intensiva filmspråk och en poetisk blandning av dokumentära tekniker och fiktion är filmskaparen vid sidan av Márta Mészáros och Ildikó Enyedi en av Ungerns mest inflytelserika kvinnliga regissörer, internationellt uppmärksammad och flerfaldigt prisad. Läs hela texten om Judit Elek Läs mer om temat